Lille Munin. Nyfiken på världen och väldigt ny. Av Hildas åtta ägg blev det bara en kyckling (inte utan att jag är lite lättad, för både Sigrid och Astrid ruvar).

Han/hon har börjat komma fram under mammas vinge och äta kycklingfoder. Jag tror att mamma också förser sig av kycklingfodret för det tar slut fort, och inte kan en sådan liten kropp rymma så mycket foder ...

I väntan på den lilla vandrade Tor runt i trädgården med Helga och Astrid, men Astrid blev så inspirerad av lille Munin att hon raskt lade sig att ruva också. Andra gången i år för henne. I vintras ruvade hon ju på ett ägg och en äpplehalva, den lilla tokan.

Så nu får Tor och Helga sköta sig själva. Konstigt nog vill de inte gå ur hönsgården. Det är som om de alla väntar på nästa ägg som ska kläckas.

På annat håll är aktiviteten hög. Jag har fått ta bort getingbon i både växthus och hönshus. Jag tycker alltid väldigt synd om dem, för de jobbar så fint med sina bon, och bygger så noggrant. Men de blir ju inte roliga att umgås med framme i höst när de är många och lite slöa eller aggressiva.

Ett trädgårdsprojekt. Mina svarta pallkragar fylldes till hälften med grenar och sedan lade jag jord med lite gödsel överst. Där ska mina gladioler och dahlior bo.

Pallkragarna är inbäddade som små kuvöser och det har börjat växa. Några missyckade försök har jag gjort med gul och röd lök från frö. Där kommer ingenting, så jag ska så rättika i en av pallkragarna (den ska tydligen inte sås förrän i juli). Den andra får jag se. Kanske sockerärter.

Och så lite blomfägring. Pionerna är fantastiska just nu. Så överdådigt vackra och maffiga.   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Länge sedan var det. Länge, länge, länge sedan som jag bloggade.   Men det har sin förklaring (om än inte ursäkt). Videon nedan visar vad jag styrt med i odlingen sedan i mars. OK - jag lade ner arbetet i september, men sedan tog det lite tid att...

  I år var det lite extra roligt att inventera mina fröer - nu när jag har en så fin låda att lägga dem i.   Jag har en hel del fröer kvar som jag behöver använda innan de blir för gamla. Men som varje år så behöver jag köpa till en del. I å...

I mitten på juli hade jag rest ner till västkusten för att hälsa på vänner när jag fick besked från kattvakt Thea att Lilla Lo var väldigt dålig. Jag fick åka hem för att ta farväl av henne. Det var en aggressiv blodcancer som blev hennes bane. Men n...

Sommaren 2015 kan knappast skryta med särskilt mycket fint väder, så odlingssäsongen var inte riktigt lika inspirerande i år. I år förlorade jag också mina två äldsta kissar, Mini och Lilla Lo, så det var också en sorgesam vår och sommar på det viset...

Älskade Lilla Lo har lämnat mig. Hon var den sista av den lilla trojkan bestående av mamma Skruffa, syster Mini och Lilla Lo själv.   Fjorton år och nästan tre månader fick vi tillsammans och det är nu mycket tomt och tyst. Jag har nog inte tä...