Ja, nu kommer de - de efterlängtade vårblommorna. Här några av en hel hög med vita krokusar.

Min tibast har försiktigt börjat visa sina rosa blomklasar. Tibasten mår inte så bra ihop med närmaste kompisen berberisbusken, så den beskar jag rätt kraftigt idag. Så nu har tibasten lite mera luft och utrymme att växa och blomma.

Blåsipporna kommer det mängder av nu. På vissa ställen är marken alldeles täckt av dessa fina små blommor. De är som små prydliga konstverk.

Jag hittade en, alldeles ensam, lila krokus i gräsmattan. Undrar var alla de andra är? Äter rådjur lila krokus?

Min julros blommar som bäst just nu.

När jag var inne i ladan upptäckte jag att det börjat hända saker i mina krukor där jag satte massor med lökar i höstas. Det var ett experiment, för jag visste inte om de skulle klara vintern. Jag hade packat in dem med allt från stolsdynor till fiberduk så att de skulle ha en liten chans mot kylan. Nu strävade taniga, bleka stänglar mot skyn och jag fick raskt packa upp dem och ställa ut dem i ljuset.

Nu hoppas jag att de klarar sig och att rådjuren inte promenerar förbi och knipsar av blommorna när de väl kommer. De hade gått hårt åt mina unga rönnsumakskott, de rackarna.

 

karin

2 april 2014 15:55

Hej igen!
Så trevligt att du kommer ut på landet igen. Min första höst på mitt torp satte jag 50 krokuslökar. Jag såg alla plantorna men blommorna var uppätna. Bredvid en planta låg utspottade blad. Men blomman var uppäten. Jag har under åren fåtr se 1 ! blomma, een vit som råkat komma ini en annan planta och var då svår att komma åt. Men rådjuren äter inte snödroppar så det satsar jag på.
Karin

 

Frejda

2 april 2014 17:10

Karin - Ja, visst är det typiskt. Jag får se om dessa står kvar på söndag när jag åker ut igen. Annars får jag väl titta på bilderna ... :-)

Snödroppar har jag också och de får vara för rådjuren, liksom blåsippor och scilla och vitsippor och annat fint.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Länge sedan var det. Länge, länge, länge sedan som jag bloggade.   Men det har sin förklaring (om än inte ursäkt). Videon nedan visar vad jag styrt med i odlingen sedan i mars. OK - jag lade ner arbetet i september, men sedan tog det lite tid att...

  I år var det lite extra roligt att inventera mina fröer - nu när jag har en så fin låda att lägga dem i.   Jag har en hel del fröer kvar som jag behöver använda innan de blir för gamla. Men som varje år så behöver jag köpa till en del. I å...

I mitten på juli hade jag rest ner till västkusten för att hälsa på vänner när jag fick besked från kattvakt Thea att Lilla Lo var väldigt dålig. Jag fick åka hem för att ta farväl av henne. Det var en aggressiv blodcancer som blev hennes bane. Men n...

Sommaren 2015 kan knappast skryta med särskilt mycket fint väder, så odlingssäsongen var inte riktigt lika inspirerande i år. I år förlorade jag också mina två äldsta kissar, Mini och Lilla Lo, så det var också en sorgesam vår och sommar på det viset...

Älskade Lilla Lo har lämnat mig. Hon var den sista av den lilla trojkan bestående av mamma Skruffa, syster Mini och Lilla Lo själv.   Fjorton år och nästan tre månader fick vi tillsammans och det är nu mycket tomt och tyst. Jag har nog inte tä...