Idag stack jag mig på en igelkott. Jag skulle lyfta undan en svart plastpåse i ladan och aj, vad jag stack mig. När jag lyfte på påsen så hittade jag den här lilla raringen. Jag försökte mata honom med bröd, men han var mest rädd och rullade ihop sig till en boll, eller försökte krypa in under frysen. 

Jag tror det är ungen till den gamla igelkotten som hållit mig sällskap några år, men som jag hittade överkörd för ett par veckor sedan. Jag hoppas den här klarar sig bättre.

Nu blommar krassen. Jag blir lika glad varje år när dessa färgglada blommor lyser upp. I år har jag inte bara den vanliga blandningen med orange och gula blommor, utan även några som är mer ljusgula och rosa. Fint, tycker jag.

I hönsgården går livet sin gilla gång. Lilla Pip tas om hand av sina två mammor. De delar bra på jobbet. Här tar Freja en paus på sittpinnen medan Siv krafsar i marken och visar Lilla Pip vad man kan picka i sig. Tor övervakar det hela med stort tålamod och har koll på läget i och utanför hönsgården.

På djurfronten har jag varit i oönskad närkontakt med en fästing som gav mig borrelia. Jag har den karakteristiska röda ringen på huden, men mår för övrigt bra och nu har jag fått penicillin, så det ska väl lösa sig. Otäcka små djur är de, i alla fall. Vad gör de för nytta egentligen?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Länge sedan var det. Länge, länge, länge sedan som jag bloggade.   Men det har sin förklaring (om än inte ursäkt). Videon nedan visar vad jag styrt med i odlingen sedan i mars. OK - jag lade ner arbetet i september, men sedan tog det lite tid att...

  I år var det lite extra roligt att inventera mina fröer - nu när jag har en så fin låda att lägga dem i.   Jag har en hel del fröer kvar som jag behöver använda innan de blir för gamla. Men som varje år så behöver jag köpa till en del. I å...

I mitten på juli hade jag rest ner till västkusten för att hälsa på vänner när jag fick besked från kattvakt Thea att Lilla Lo var väldigt dålig. Jag fick åka hem för att ta farväl av henne. Det var en aggressiv blodcancer som blev hennes bane. Men n...

Sommaren 2015 kan knappast skryta med särskilt mycket fint väder, så odlingssäsongen var inte riktigt lika inspirerande i år. I år förlorade jag också mina två äldsta kissar, Mini och Lilla Lo, så det var också en sorgesam vår och sommar på det viset...

Älskade Lilla Lo har lämnat mig. Hon var den sista av den lilla trojkan bestående av mamma Skruffa, syster Mini och Lilla Lo själv.   Fjorton år och nästan tre månader fick vi tillsammans och det är nu mycket tomt och tyst. Jag har nog inte tä...