Ja, man kan inte annat än skratta. Min experimentodling blev årets odlingsfiasko. Den halmodlade potatisen (King Edward) levererade färre potatisar än jag satte när jag väl rensat bort dem som maskarna ätit hål i. De var dessutom små och få.

Vad det beror på vet jag inte. Jag visste redan från början att skörden i den här typen av odling ofta blir lite mindre än den skörd som kommer från vanlig jordplanterad potatis. Det som lockade var att bara lägga potatisen på marken, täcka den med halm och sedan kunna lyfta på halmen och slippa gräva när man ska skörda. Urenkelt. Men fiasko, som sagt.

Nåja, jag tog hand om den potatis som blev. De allra minsta har jag ikväll blandat i en ugnsfast form med morotsbitar, färsk rosmarin och färsk oregano, citronolivolja, peppar och salt. Detta körde jag i ugnen och åt med färska, söta tomater från växthuset, en bit stekt kött och så den där mumsiga creme fraichen som är smaksatt med tomat och saffran. Underbart gott.

Nästa år ska jag odla potatis på vanligt sätt, men istället för att kupa på den ska jag lägga halm på jorden. Då kommer inget ogräs upp. De potatisarna blev hur fina som helst i år.

 

Inger

26 september 2009 23:08

Det är ju de små som är godast :)

 

Frejda

26 september 2009 23:14

Jo, men de tar slut så fort. :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Länge sedan var det. Länge, länge, länge sedan som jag bloggade.   Men det har sin förklaring (om än inte ursäkt). Videon nedan visar vad jag styrt med i odlingen sedan i mars. OK - jag lade ner arbetet i september, men sedan tog det lite tid att...

  I år var det lite extra roligt att inventera mina fröer - nu när jag har en så fin låda att lägga dem i.   Jag har en hel del fröer kvar som jag behöver använda innan de blir för gamla. Men som varje år så behöver jag köpa till en del. I å...

I mitten på juli hade jag rest ner till västkusten för att hälsa på vänner när jag fick besked från kattvakt Thea att Lilla Lo var väldigt dålig. Jag fick åka hem för att ta farväl av henne. Det var en aggressiv blodcancer som blev hennes bane. Men n...

Sommaren 2015 kan knappast skryta med särskilt mycket fint väder, så odlingssäsongen var inte riktigt lika inspirerande i år. I år förlorade jag också mina två äldsta kissar, Mini och Lilla Lo, så det var också en sorgesam vår och sommar på det viset...

Älskade Lilla Lo har lämnat mig. Hon var den sista av den lilla trojkan bestående av mamma Skruffa, syster Mini och Lilla Lo själv.   Fjorton år och nästan tre månader fick vi tillsammans och det är nu mycket tomt och tyst. Jag har nog inte tä...