Det var inte liemannen som var ute och gick igår kväll, men däremot två muntra liekvinnor, uppfriskade med varsin kall öl, som tog sig an ogräsfältet intill odlingen.

Jag ville slå ner det innan allt går i blom och sprider sina frön mer än förut. Det jag har att brottas med nu räcker. Det kanske hjälper lite grand.

Att slå med lie är en speciell teknik som jag inte behärskar till fullo än. Min morfar var expert och slog lika fint som jag klipper med gräsklippare.

Vi, dvs. grannen Thea och jag, firade det färdigslagna lilla fältet med jordgubbar från mitt eget jordgubbsland. Dessvärre kom myggorna och ville kalasa på oss så vi fick gå in.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Länge sedan var det. Länge, länge, länge sedan som jag bloggade.   Men det har sin förklaring (om än inte ursäkt). Videon nedan visar vad jag styrt med i odlingen sedan i mars. OK - jag lade ner arbetet i september, men sedan tog det lite tid att...

  I år var det lite extra roligt att inventera mina fröer - nu när jag har en så fin låda att lägga dem i.   Jag har en hel del fröer kvar som jag behöver använda innan de blir för gamla. Men som varje år så behöver jag köpa till en del. I å...

I mitten på juli hade jag rest ner till västkusten för att hälsa på vänner när jag fick besked från kattvakt Thea att Lilla Lo var väldigt dålig. Jag fick åka hem för att ta farväl av henne. Det var en aggressiv blodcancer som blev hennes bane. Men n...

Sommaren 2015 kan knappast skryta med särskilt mycket fint väder, så odlingssäsongen var inte riktigt lika inspirerande i år. I år förlorade jag också mina två äldsta kissar, Mini och Lilla Lo, så det var också en sorgesam vår och sommar på det viset...

Älskade Lilla Lo har lämnat mig. Hon var den sista av den lilla trojkan bestående av mamma Skruffa, syster Mini och Lilla Lo själv.   Fjorton år och nästan tre månader fick vi tillsammans och det är nu mycket tomt och tyst. Jag har nog inte tä...