Frejdas torp

Ja, i skala 1:100 så blir min tomtkarta så här stor (A0-format). Tomten är strax under 2 500 kvm så då kommer man inte undan med mindre. Undrar vad mina kurskamrater kommer att säga när jag tar upp halva bordet ...

Idag var jag i alla fall ute i torpet och försökte mäta fasta punkter i snögloppet med en tvåmeters tumstock. Den förslår inte så långt när avstånden blir långa ... Efter en och en halv timme var jag dyblöt om fötterna, så då var det skönt att dyka in hos grannen och få en kopp kaffe.

Vi har slagit ihop våra fröinköp i en sambeställning. Roligast av allt var att den manliga halvan av grannparet också köpte frö - till ett mammutträd. Undrar just hur lång tid det tar för det att gå från frö till träd med flera meters omkrets ...

Torpstugan var rätt utkyld och det kändes som om den också väntar på våren.

Vinden hade vält vattentunnan. Det måste ha varit kraftiga vindar för den var verkligen full.

Vinden hade också blåst omkring med massor med grenar så där har jag lite plockjobb i vår.

På buskarna satt några frusna snöbär kvar.

Mitt i vintern och snön har kommit. Mina örter får vänta ett tag på ljus och värme. Det får jag med. Så då tänkte jag liva upp i kylan och mörkret med att gå en trädgårdsplaneringskurs.

Igår var första kurstillfället och jag träffade ett gäng trädgårdsintresserade deltagare och en kunnig lärare. Det bådar gott.

Nu har jag beställt en tomtkarta från kommunen, skala 1:100 för det ska vi ha med oss. Och bilder på tomt och torp ska också med. Mitt problem är väl där att jag har tusentals bilder att välja mellan, så det tar lite tid.

På kartan ska vi rita in fasta punkter förutom byggnader, t.ex. träd som ska vara kvar, stora stenar etc.

I helgen ska jag åka ut till torpet för vi har också fått i uppgift att känna på klimatet. Det får jag nog göra några gånger under våren, för det handlar om att titta på var snön finns, var den smälter undan fortast, var vårsolen finns, var det blåser mest och kanske drivar igen, var det blir blött när snön smälter.

På vintern är det också lättare att se var man ska placera sina trädgårdsgångar. Lätt att se i snön var man väljer att gå.

Vi ska också fundera på vilken sorts trädgård vi vill ha. Men för min del känns det självklart. Min trädgård är ju redan en gammal torpträdgård, så det spåret fortsätter jag på. Med många mysiga sittplatser där jag kan slå mig ner med en kopp kaffe eller ett glas vin och filosofera lite.

Vi gick också igenom lite grundläggande jordkunskap. Jag har ju lerjord (men bra lerjord, inte för tung). Fördelarna med den är att den håller fukten och är näringsrik. Nackdelen är att den är kall på våren och det gör att växtligheten kommer igång senare. En annan nackdel är att den är svårhanterlig om den torkar för då blir den stenhård. Den ska i alla fall jordförbättras med mullämnen och man ska absolut inte blanda upp den med sand, utan snarare stenflis i storleken 2 cm, om man måste.

Nu längtar jag efter nästa veckas kurstillfälle.

För ett år sedan - i januari 2011 - såg det ut så här i min odling. Snön låg djup över pallkragar och land.

Pilkvistarna som jag använt för att hålla uppe fiberduken såg lite skraltiga ut. Nu är de ju utbytta mot plaströr som är lite snällare mot duken så att den inte går sönder. 

Titta på snövallen vid grannens hus. Det är en del snö som ramlat ner där. Lite skillnad mot årets snöfria vinter. Undrar just om det kommer någon snö i år.

Nu har jag sparat på den länge - frökatalogen från Impecta - men nu kan jag inte hålla mig längre. En ypperlig sysselsättning för trettondagen, tycker jag (jag måste nu bara komma ihåg att jag inte skulle köpa så mycket frön i år ...).

Efter stormen Dagmars härjningar tänkte jag att det är bäst att åka ut och titta till torpet. Det är nästan så att man får lite vårkänningar. Ingen snö och plusgrader. Som en tidig, men regnig vårdag. Mitt lilla syrenträd har knoppar som ser ut att vilja brista närsomhelst.

Rosen vid pergolan växer och ser grön och frodig ut. Dock inga rosknoppar på den, tack och lov.

Blomsterkrassen ligger som spagetti i rabatten, och där får den vara till våren så kan den ge tillbaka lite mat till maskarna.

I somras köpte jag ju sticklingar av olika blomsorter. Det här är julrosen. Den har ännu inte hunnit få blommor, men den verkar må bra där den sitter.

Min gigantiska schersminbuske avslöjar behovet av att beskärning så här års. Jag måste se till att ena sidan lyfter lite, för dels så har hela busken slagsida åt ena hållet och dels så ser man inte pionen som sitter i kanten längre.

Stormen hade inte gjort någon större åverkan förutom att en förtöjningsvajer gått av. Det är förrförra grannen som ankrat diverse stora träd i varandra så att de inte ska falla åt fel håll, till exempel över torpet. Jag är inte så säker på att träden mår bra av vajrarna, men det kanske löser sig av sig självt om de går av på det här viset. Hursomhelst så måste det ha varit rejäla krafter som dragit av vajern. Tur att man inte var där när det hände. Den snärten hade nog tagit död på vem som helst ...

En bild på äpplemyntan som jag fick från min syster i somras får fungera som julkort. Den tittar fram så fint från under snön. Doften är underbar.

Jag älskar mitt gräs i alla årstider. Pampigt och grönt på sommaren, brunt och vippigt på vintern. Jag blir glad av att se det.

Malörten tittar också fram ur den halvsmälta snön. Jag tror jag kommer att få dela på den här plantan. Jag fick den för två år sedan från trädgårdsintresserade Lena i Eskilstuna och nu är den gigantisk. Jättefin, men gigantisk. Någon som är intresserad? 

Vips så var den där. Nästa års frökatalog från Impecta kom redan i fredags.

Jag ska hålla i mig lite med fröinköp denna gång, hade jag tänkt. Men när jag bara snabbt bläddrade lite i katalogen så såg jag ju så mycket som skulle vara så roligt att prova ...

De äpplen som blev kvar i äppleträden hänger där som svarta små bollar.

Jag tycker mig se att det här äppleträdet nog behöver beskäras till våren. Men nu är det vintersömn som gäller. Samla krafter för vårens blommande.

Fast det är december och ganska mörkt och grått fortfarande så lyser ändå en del färger i torpet. Min kärleksört är nästan så man skulle vilja plocka den. Vinröd i blomman och gul i blad och skaft.

På marken ligger äpplen kvar, nu delvis täckta av den lilla snö som finns. Små färgklickar. Det är mums för älgar och rådjur och jag behöver inte hålla på och köra bort äpplen om hösten. Precis som jag struntar i att räfsa löv. Det blir finfin maskmat.

En del av äpplena ser nästan ut som om man skulle kunna plocka dem ur snön och äta. Kanske kan man det. Eller kanske de är frysta och ser fina ut, men skulle inte klara att tas in. Men de får nog ligga kvar. Jag har fortfarande användbara åkeröäpplen från torpet i kylskåpet i stan. Mums.