Senaste inläggen

Av Frejda - 14 november 2016 18:58

Länge sedan var det. Länge, länge, länge sedan som jag bloggade.


Men det har sin förklaring (om än inte ursäkt). Videon nedan visar vad jag styrt med i odlingen sedan i mars. OK - jag lade ner arbetet i september, men sedan tog det lite tid att hitta en lösning för den här lilla videon. Men nu så ...


Jag har tänkt i flera år på att jag skulle vilja göra detta med odlingen. Gräva ur och skapa en yta som jag kan "måla" på. Hav tålamod bara. Det är fult i början, men blir fint i slutet. Den byter bild själv.



 

En lokal grävare. Tjugo ton stenmjöl. Linoljade, nya pallkragar med markduk i botten och platonmatta på sidorna. Hoppas de håller längre då. Köpeplattor till växthusplatsen. Plattor från goda vänner till platsen längst bak.


Där ska det så småningom bli ett växthus, när jag får råd. Jag orkade inte lägga alla plattor i år. Fick värk i armbågslederna. Men något ska man väl ha att göra till våren. Har i alla fall lagt 91 plattor av typ 150.


Jag är så nöjd med den här sommaren.


P.S Jag är numera mer aktiv på Instagram, så leta efter mig där om ni vill. Jag heter frejda42 där.

Av Frejda - 4 mars 2016 16:57


I år var det lite extra roligt att inventera mina fröer - nu när jag har en så fin låda att lägga dem i.


Jag har en hel del fröer kvar som jag behöver använda innan de blir för gamla. Men som varje år så behöver jag köpa till en del. I år ska här köpas:


Slinger-krasse, purjolök, bladpersilja, kruspersilja, isbergssallad, squash, basilika, mejram. Mest örter.


Jag behöver också köpa en del plantor: jordgubbar (kan man aldrig få för många av), tomater (jag vill bara ha en planta av var sort, men gärna flera olika sorter - tycker det blir lite enahanda när jag bara sår frön) och slanggurka (jag sår några frön också, men köper en sorts slanggurka som planta som ger lite mindre gurkor.


Och så ska jag väl ha en liten påse tidig sättpotatis, så färskpotatisen är räddad i sommar. Jag älskar att kunna gå ut i landet och hämta några godingar som jag kan koka eller ugnssteka till det jag grillar.


Nu börjar det närma sig. Vi är inne i mars redan. På valborgsmässoaftonen flyttar vi ut till torpet igen. Kissarna håller på och övar att ha på sig halsband så att jag kan sätta en pejlingssändare på dem när de får börja gå fritt. Man vet ju aldrig vart de tar vägen när de är nya ute och nyfikna, eller om de blir skrämda av något och springer och gömmer sig.


Hönsen blir nog också glada att få komma dit och speta runt i trädgården. Vi börjar bli redo, allihop.

Av Frejda - 1 januari 2016 20:49

I mitten på juli hade jag rest ner till västkusten för att hälsa på vänner när jag fick besked från kattvakt Thea att Lilla Lo var väldigt dålig. Jag fick åka hem för att ta farväl av henne. Det var en aggressiv blodcancer som blev hennes bane. Men nere på kusten hade det hänt saker på den korta tiden jag hann vara där. En vän till familjen hade hittat en liten kissunge, inte mer än ca tre veckor gammal, i en buske i Tensta. Ingen ville kännas vid den och sökandet efter någon som kunde ta hand om den nådde oss via sms och sociala medier. Jag tänkte efter ordentligt och tog sedan beslutet att jag ville ta hand om den. Då tänkte jag att den skulle bli ett fint sällskap till Lilla Lo, men då visste jag inte att hon inte hade många dagar kvar.


Jag åkte hem och tog farväl av Lilla Lo. Två veckor senare åkte jag och hämtade den här lilla bedårande damen.


Vid det laget visste vi inte om det var en tjej eller kille, så kissen gick under namnet Hassan. Jag bytte namn på den till Jasse, som jag tyckte kunde fungera oavsett om det var en tjej eller kille. Jasses namn kommer från Jasmin, som hittade henne. Jasmin kallas för Jasse. Och Jasse (kissen) visade sig senare vara en tjej.


Lilla Jasse togs väl om hand av vännerna på kusten i väntan på att jag skulle kunna komma ner och hämta henne, särskilt av dottern Linnéa, som också följde med som sällskap och tog hand om lilla Jasse i bilen på väg hem. Tack Linnéa!


Små kissar behöver mycket sömn och mat. Hon hade ju inte haft en mamma sedan hon var tre veckor gammal och behövde mat varannan timme. Hon sprutmatades med modersmjölksersättning för katter, men lärde sig snabbt att äta mjukmat på egen hand. I början fick vi också dutta med en våtservett därbak för att hon skulle kissa och bajsa, men att gå på lådan lärde hon sig också snabbt.


Men små kissar behöver också leka och träna å att vara katt och jag kände att jag ville att hon skulle ha kattsällskap. Efter lite olika turer flyttade lilla Selma in. Hon var också ett "räddningsprojekt" - familjen som hade henne skulle flytta från hus på landet till lägenhet i stan och kullen med kattungar skulle inte kunna få följa med. Familjen letade nya hem åt de små, men hade haft svårt att hitta lösningar. Selma hamnade i alla fall hos mig och Jasse. En kavat, modig, social, självständig liten kisse som på ett självklart sätt tog sin plats i den lilla familj som då utgjordes av mig och Jasse.


Hon var en vecka yngre än Jasse. De blev snabbt vänner och mina sönderkloade händer fick en liten paus när de två små istället kunde leka med varandra.


De är nu ungefär ett halvår gamla. Stora kissar nu. Och helt underbara. Prinsessan Jasse och Pantern Selma. Jag skrattar varje dag åt tokerier de hittar på.


Jag har nu det stora nöjet och äran att få lära känna dessa två finingar ordentligt. Gissa vem som kommer att vara mest nervös när det börjar bli dags att gå fritt ute framme vår? Jag googlar redan på GPS-sändare för katter ...


Av Frejda - 1 januari 2016 20:09

Sommaren 2015 kan knappast skryta med särskilt mycket fint väder, så odlingssäsongen var inte riktigt lika inspirerande i år. I år förlorade jag också mina två äldsta kissar, Mini och Lilla Lo, så det var också en sorgesam vår och sommar på det viset. Jag har därför inte riktigt känt för att blogga, men här kommer en liten summering av det fina som ändå var i år. Och i nästa inlägg ska jag berätta om det bästa som hände i sommar - jag fick tillökning i familjen, två fyrbeningar som tagit sin självklara plats i mitt hjärta.


Hönsen fick ett nytt hönshus i våras - en liten röd stuga med vita knutar. Betydligt mer utrymme för dem än förut.


Här spatserar de omkring i trädgården - Tor, Astrid, Sigrid, Helga och Hilda.


Silkeshöns är väldigt ruvningsbenägna och dessa damer var inget undantag. Här ruvar Hilda. En kyckling kom vid midsommar. Fyra kom i mitten på juli. Det blev fyra tuppar och en höna.

Tripp, trapp, trull - pappa Tor, mamma Astrid och första lilla kycklingen.

De är ju förskräckligt söta, de små, med punkfrisyr och svarta ögon. Alla de små blev svarta. Den första minstingen fick heta Munin.


I slutet av juni var vädret ändå varmt och fint. Jag hade nyss kommit hem från en trädgårdsresa i England och schersminen blommade överdådigt. Trädgårdsresan kräver sin egen berättelse och bilder. Där fick jag mycket inspiration och upplevelser.


Klematisen vid pergolan bjöd också på blomsterprakt. Jag har en lila och en vit.


Den vita heter Summer snow och blommar ymnigt. Den rosa klematisen från förra året gav tyvärr upp i år.


Jag fick några besök mellan skurarna och vi försökte pricka in grillning när det gick. Här vännen Mia som hälsade på och bidrog med lite vino. Vi åt grillade lammkotletter, vill jag minnas. Från syrrans får. 

Pepparroten växte helt galet. Den behöver jag flytta på nästa år, men det ska väl gå. Det har jag gjort förut. Om allt går som det ska ska det läggas plattor eller grus där den sitter nu. En plan för våren.


Jag fick mycket hallon i år, i alla fall. Det har varit gott att ha nu i vinter. Som att tina en stund sommar. Jag älskar hallon. Godaste bäret.


Trots regn och kyla växte det till sig i pallkragarna. Här rödbetor och dill som jag kunde skörda och njuta av nu under höst och vinter.


Chillin fick följa med in till stan när jag flyttade in i mitten på oktober. Där eftermognade den fint och jag kunde skörda vackra, knallröda frukter.


Här en bild från ett torpbesök i november. Ingen snö. Allt låg i vila. Just det här området till höger om växthuset hoppas jag kunna gräva ur lite lätt, jämna till, lägga markduk på och stenmjöl. Sedan ska nya plattor läggas till höger om växthuset där jag har mitt lilla cafébord med stolar. Pallkragarna är för gamla och ska bytas ut mot nya som ska ställas på stenmjölsgrunden och kanske lägger jag grus mellan. Det kanske verkar lite avskräckande på mördarsniglar som nu börjar komma även till mig.


En sista sommarbild från torpet. Grenarna på åkeröträdetsom i år inte fick mer än ett par äpplen. Men de skuggar över platsen där Skruffa, Mini och lilla Lo ligger begravda. De tyckte om att ligga där när de levde, värmde sig i solen, spanade på allt som rörde sig. En fin plats.


I mellandagarna besökte jag ett vintrigt torp. Det var kallt och tyst där, men det väntar på mig till våren.

  

Av Frejda - 14 juli 2015 22:07

Älskade Lilla Lo har lämnat mig. Hon var den sista av den lilla trojkan bestående av mamma Skruffa, syster Mini och Lilla Lo själv.


Fjorton år och nästan tre månader fick vi tillsammans och det är nu mycket tomt och tyst. Jag har nog inte tänkt på de små ljuden som alltid finns där under de 24 år som jag har haft katt eller katter. Någon skramlar med matskålen och knaprar på torrmat, krafsar i kattlådan, smäller i kattluckan, pratar lite och berättar jamande om något intressant. Eller ligger bara där tyst och snusar och sover.


Det blev med ens så öde och jag förstår nu hur mycket de små vännerna, och nu på sistone speciellt Lilla Lo, fyller ut hela ens tillvaro med sin generösa närvaro. Så mycket mys, skratt, tröst och sällskap jag har fått av dem. 


Lilla Lo - du var den tuffa tjejen, lite av en pojkflicka. Du var nog den enda jägaren i familjen, men var inte särskilt mordisk, utan tog ofta in levande byten som du glatt släppte fria inomhus så att jag fick bära ut flaxande fåglar eller jaga möss längs med väggarna. Men oj, vad stolt och nöjd du var.


Du hade dina vanor - ville ha soffan när kvällen närmade sig sitt slut. Om jag råkade somna väckte du mig och jamade uppfordrande så att jag skulle förstå att det var dags att flytta sig till sängen så att du kunde gå och lägga dig i soffan. Men varje morgon kom du och lade dig bredvid min kudde och kurrade en stund.


Du älskade att få komma till torpet och kunna gå ut och in som du ville. Du hade din älsklingsplats under äppelträdet utanför fönstret. Där kunde du ligga i timmar och sova och bevaka allt som hände. Du höll mig sällskap i odlingen. Det är nästan så att man skulle kunna tro att du var intresserad av de där plantorna och blommorna.


Du skulle ju dela några år till med mig, var tanken, men cancern ville annorlunda. Det gick så fort, min vän, att jag knappt hann ta farväl och nu är det svårt att förstå att du inte längre finns här. Du lämnade ett stort hål i mitt hjärta och jag saknar dig så.


Vila i frid, min vän, under åkeröträdet där Skruffa och Mini redan ligger och där du tyckte om att vara. Tack för allt du varit och gjort för mig.


Av Frejda - 22 juni 2015 14:17

Lille Munin. Nyfiken på världen och väldigt ny. Av Hildas åtta ägg blev det bara en kyckling (inte utan att jag är lite lättad, för både Sigrid och Astrid ruvar).


Han/hon har börjat komma fram under mammas vinge och äta kycklingfoder. Jag tror att mamma också förser sig av kycklingfodret för det tar slut fort, och inte kan en sådan liten kropp rymma så mycket foder ...


I väntan på den lilla vandrade Tor runt i trädgården med Helga och Astrid, men Astrid blev så inspirerad av lille Munin att hon raskt lade sig att ruva också. Andra gången i år för henne. I vintras ruvade hon ju på ett ägg och en äpplehalva, den lilla tokan.


Så nu får Tor och Helga sköta sig själva. Konstigt nog vill de inte gå ur hönsgården. Det är som om de alla väntar på nästa ägg som ska kläckas.


På annat håll är aktiviteten hög. Jag har fått ta bort getingbon i både växthus och hönshus. Jag tycker alltid väldigt synd om dem, för de jobbar så fint med sina bon, och bygger så noggrant. Men de blir ju inte roliga att umgås med framme i höst när de är många och lite slöa eller aggressiva.


Ett trädgårdsprojekt. Mina svarta pallkragar fylldes till hälften med grenar och sedan lade jag jord med lite gödsel överst. Där ska mina gladioler och dahlior bo.


Pallkragarna är inbäddade som små kuvöser och det har börjat växa. Några missyckade försök har jag gjort med gul och röd lök från frö. Där kommer ingenting, så jag ska så rättika i en av pallkragarna (den ska tydligen inte sås förrän i juli). Den andra får jag se. Kanske sockerärter.


Och så lite blomfägring. Pionerna är fantastiska just nu. Så överdådigt vackra och maffiga.   

Av Frejda - 6 juni 2015 16:41

När jag hade arbetsdag i torpet den 2 maj så målade mamma och syster Kristin stockarna ut mot vägen svarta. Jag handlade sedan amplar i metall och pelargoner och hängde upp. Det blev lite fint.


Nu har jag också gjort ett nytt jordgubbsland och satt nya plantor eftersom de två gamla landen börjar bli till åren komna och inte ger lika många bär längre. Och jordgubbar måste man ju ha när sommaren kommer.


Den här veckan är Lilla Lo opererad. De har tagit bort en juvertumör och hon borde vara lugn och stilla, men är så stirrig och rastlös att hon lyckats med konststycket att hoppa runt och tappa ett stygn. Aja baja.


Nationaldagen är grå och mulen - möjligen tittar några solstrålar fram nu på kvällen. Syster Inger och Thomas och grannen Thea kommer på lite mat. Vi ska grilla lammburgare med en gudomlig röra till, gjord på fetaost, creme fraiche, vitlök och rödbetor. Mums. Snart dags ...

Av Frejda - 3 juni 2015 16:30

Vädret har varit dåligt rätt länge och då passade Hilda och Sigrid på att börja ruva. Hilda var först och ligger just nu på åtta ägg.



Sigrid började en vecka efter och ligger på fyra ägg. Koncentrationen är på högsta nivå. Ibland kommer de ut och äter - arga, uppburrade och stressade över att behöva lämna äggen en stund.


 


Hildas eventuella kycklingar kommer i midsommarveckan, om allt går som det ska, och Sigrids kommer veckan efter midsommar. Då far jag till England så då blir det lite pyssel för min hönsvaktande granne Thea att styra med.


Det har blåst infernalisk mycket också och tisdagen den 2 juni, när jag kom hem från jobbet, möttes jag av den här synen.


Kanske kan jag få ihop en haltande paviljong med hjälp av gamla delar från den gamla paviljongen. Då kan den få tjänstgöra i något hörn av trädgården där det inte är så noga. Men till min älsklingsplats i trädgården har jag nu köpt en ny paviljong.

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2016
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards